Matglädje in i framtiden!

Visst kan vi lära av sjukhus i USA

Artikel Restaurang & storhushåll nr 2 1989
Text o Foto: Eva Petterson

 

Visst kan vi lära av sjukhus i USA:
Bra marknadsförare av bredare sortiment

08 11Effektivare marknadsföring! Bredare utbud av såväl nyttiga som mindre nyttiga maträtter! Sallader i mängd, desserter och fast food är vad gästerna på Landskrona lasarett kan komma att erbjudas i framtiden om ekonomiföreståndare Inger Svensson får som hon vill. Idéerna har hon hämtat från USA och planerna på hur hon skall omsätta dem i praktiken är till stor del färdiga.
- Svenska och amerikanska sjukhus skiljer sig från varandra på flera punkter då det gäller
kosten och vi har mycket att lära av våra vänner på andra sidan Atlanten, säger Inger Svensson. De har exempelvis ett väldigt utbud och valmöjligheterna är stora. Pekpinnar används inte, däremot diskreta symboler för att upplysa gästerna om vilka maträtter som är mest nyttiga ur hälsosynpunkt.

Studieresa
Det är den bild av amerikanska sjukhus som Inger Svensson skaffat sig under en studieresa i USA. Bakom den stod Landskrona sjukvårdsdistrikt och Inger besökte tre akutsjukhus med vardera 400 patienter samt två långvårdskliniker i Chicago. I Miami studerade hon ett sjukhem och ett vårdhem för handikappade.

Duktiga säljare
- Det som imponerade mest på mig var de köksansvarigas sätt att marknadsföra kosten,
säger Inger. Menyerna var utseendemässigt mycket tilltalande, trevligt skrivna och informativa. De upptog också en hel rad av attraktiva maträtter men också upplysningar om sjukhusets policy, måltidstider, vem som var ansvarig för kosten samt hur patienten beter sig om den behöver avvikande kost. Mycket av detta skulle med fördel kunna appliceras på svenska sjukhus.
- Utbudet var också ett helt annat än vad vi är vana att servera och patienterna fick i princip
själva bestämma vad de ville äta. De enda som inte hade denna favör var de som på grund av sin sjukdom inte fick äta vad som helst, fortsätter hon.
I personalrestaurangen fanns vanligtvis fyra, fem varmrätter, hamburgare av olika slag, sallader och desserter samt smör , bröd och drycker och gästerna betalade via kassa för den mat de valde att äta.
- Jag upplevde även att de amerikanska sjukhusen är mycket duktiga på service och om
någon gäst, patient eller personal, av någon anledning önskade en maträtt utanför meny, ställde köket upp, påpekar Inger. Det skulle till ganska mycket för att de skulle säga nej till en dylik beställning.

Symbolen, enda pekpinne
Inger såg inte heller av några pekpinnar från ekonomiföreståndarnas eller dietisternas sida. Sjukhusen hade självfallet näringsvärdesberäknade matsedlar och flera maträtter bland dessa plus ettantal av det onyttigare slaget. Det inverkade inte på något sätt utan patienterna som föredrog det senare alternativet serverades också detta.
- Jag märkte på inget sätt att de kostansvariga försökte styra patienter eller personalens val
av maträtt, däremot satsade de mycket på information för att samtliga gäster skulle få klart för sig vad som kunde hända om det åt exempelvis mycket fet och söt mat, säger Inger vidare. För att i någon form hjälpa gästerna att välja rätt använde sjukhuset symboler, i form av ett hjärta, för att visa vilka maträtter som räknades till de hälsosammare.
- Det är också en idé som jag tänker ta efter, fortsätter hon. Sjukhusmaten i Sverige är ju
ofta omnämnd som tråkig och vi ekonomiföreståndare som styrande då det gäller gästernas möjlighet att äta. Ett bredare utbud och större frihet skulle säkerligen medföra mycket positivt.

Under samma styre
På de sjukhus som Inger besökte sorterade all verksamhet som hade med mat och dryck att göra under köket. Dvs ekonomiföreståndarna hade även han dom kiosker, småkaféterior o d.
- Det var ganska bra och det har resulterat i att jag vågat lägga anbud på kiosk och
kafeteriaverksamheten här på Landskrona lasarett, då sjukhusledningen sökte en ny entreprenör, påpekar Inger. Det gick vägen och från december 1988 driver jag och mina medarbetare samtliga serveringar här på lasarettet.
- Vi lever ju i en föränderlig värld och genom alla omorganisationer tror jag att vi
ekonomiföreståndare måste se över våra verksamhetsområden och bredda oss där så är möjligt. jag tror också att det kan vara fördelaktigt att ha köket som ansvarig för all servering på sjukhuset. Vi kan göra fördelaktiga inköp och om det krisar till sig kan vi låna personal från köket för att klara kaféverksamheten, säger hon.

Långt efter
Däremot hade Inger inte mycket att lära av den amerikanska sjukhusmiljön.
- Efter att ha sett amerikanska sjukhuskök vill jag påstå att vi har det bra här i Sverige.
Dessa kök var i allmänhet mycket trånga, de saknade fönster och den tekniska utrustningen var inte så avancerad som vår. Många hjälpmedel saknades också, fortsätter hon.
- Men även detta var nyttigt att se. Däremot kunde jag notera att det var gott om personal.
Det gällde även arbetsledarsidan och i köket var förutom ekonomiföreståndarna även dietister och kontorister placerade. Samarbetet var mycket gott och enligt de tillfrågade var det nödvändigt för att uppnå ett gott resultat.

Vi använder kakor (cookies) för att hemsidan skall fungera.

Genom att besöka vår webbplats accepterar du ”användandet av kakor”. Läs mer

Jag förstår

DiningDevelopments webbplats använder små textfiler, så kallade cookies, för att underlätta ditt surfande på sidan.

De används framför allt för att förbättra upplevelsen. Det kan exempelvis handla om att val du gör på vår webbplats sparas.

3.jpg

 

DiningDevelopment lyfter den offentliga måltiden i Riksdagen

 

riksdagen

Se filmen om vårt initiativ till politisk blocköverskridande dialog om MÅLTIDEN – som resurs i vård, omsorg och skola.

 

Se filmen! 

Offentlig VS Privat måltidssektor, vad kan vi lära och inspireras av?

diningdevilopment film

Se intervjun med Inger Stiltjestrand Svensson och krögaren Per Dahlberg på Restaurang GASTRO i Helsingborg i en diskussion om idéer och möjligheter till utveckling

 

Se filmen!