Matglädje in i framtiden!

Gammal skolform tar klivet in i framtiden

Artikel i Allt om Mat nr 10 1999.
Text: Åsa Lempert Foto: Bo-Ingvar Jönsson

 

I moderniserad formger den gamla lanthushållsskolan sina elever en bred och bra grund för ett matinriktat yrke. Allt om Mat hälsar på hos Axelvoldskolan i Svalöv.

Vi åker längs en landsväg i västra Skåne, närmare bestämt Svalöv. Ett lätt dimtäcke skvallrar om att det nyss slutat regna, och solen bryter försiktigt fram mellan molnen. Lite längre fram på höger sida av vägen skymtar Axelvoldskolan.
Gruset knastrar hemtrevligt när vi svänger in på gårdsplanen. Fotografen Bo-Ingvar parkerar bilen och jag själv betraktar fundersamt den idylliska vita internatlängan som flankeras av två röda tegelbyggnader.

När jag stiger ur bilen slår det mig hur fridfullt det är. Det här är landet. Vackert, lugnt och stilla. Storstadens buller känns avlägset när man är omgiven av Skånes böljande slättlandskap.

03 1a103 1b1
Och jag undrar- som den fördomsfulla stadsbo jag är - hur någon frivilligt kan flytta hit, till en gammal f d lanthushållsskola mitt ute på landet.

I den västra av de två tegelbyggnaderna möter vi 21-åriga Fanny Abrahamsson från Lidingö, som går den första av två terminer på Axelvoldskolan. Hon tar snabbt ner mig på jorden och berättar att det är kul och enormt lärorikt. Att skolan är så liten ( för närvarande 21 elever ) ser hon inte som någon nackdel. Alla har lärt känna varandra väl och stämningen är personlig och avslappnad.

- Vissa tycker kanske det är mossigt att man går den här utbildningen men jag trivs jättebra, säger Fanny.

När Fanny började på Axelvold visste hon inte riktigt vad hon ville göra i framtiden, och det kände sig stressad över det. Nu är hon övertygad om att hennes framtid kommer att kretsa runt mat, kanske inom restaurangbranschen eller som dietist.
Axelvoldskolan var en traditionell lanthushållsskola fram till 1995, då Malmöhus landsting beslöt att lanthushållsskolor tillhörde det förgångna. Verksamheten lades ned.

Året efter öppnades skolan på nytt, av Föreningen Axelvoldskolan. Denna gången som eftergymnasial friskola med ny personal, ny kursplan och nya visioner - en modern variant av den traditionella ( och i princip utdöda ) lanthushållsskolan.
- Lanthushållsskola är inge ett gångbart begrepp längre, säger rektor Inger Svensson.

Vi har en helt annan bredd på utbildningen idag - för att matcha nutida krav och önskemål. Vi utgår från samhället, vad som förväntas idag inom mat- och livsstils-frågor och hur det skiljer sig från förr, varför vi äter och lever som vi gör.

- Det ligger också i vårt uppdrag att värna om kulturarv, traditioner och hantverk, säger Inger.

Det är så lätt att till exempel en maträtt försvinner. Vi jobbar mycket med skånsk husmanskost, svensk matkultur överhuvudtaget.

På schemat finns kostkunskap och dietetik, textilkunskap, idrott och hälsa, miljökunskap och företagsekonomi med inriktning på att starta eget. Ett hopkok av ämnen som ger en bred och bra grund för en framtid inom exempelvis restaurang, catering eller friskvård. Eller kanske som kostekonom eller lärare i hemkunskap - möjligheterna är många. men trots det är det hittills bara tjejer som sökt sig till skolan.

I köket som är stort, ljust och ljusblått sitter en grupp elever med blårandiga förkläden - var och en med ett exemplar av " Vår kokbok " framför sig i knäet. Tillsammans med läraren Lisbet Ryfelt diskuterar de dagens lunch: fiskgratäng med broccoli, kokt potatis och rårivna morötter som ska räcka till 28 personer. Fanny och hennes jämnåriga kurkamrat Louise Gerge får axla manteln som ansvariga för fiskgratängen.

Lisbeth hojtar till och klappar med händerna, arbetet sätter igång och flitens lampa tänds. Den lilla skaran som tidigare varit ganska tyst och stilla fyller köket med liv och rörelse.

- Jag är mycket för att man ska jobba utifrån sina egna förutsättningar. Jag styr inte så mycket utan låter dem jobba på egen hand, anförtror mig Lisbet som slagit sig ned på en stol för att på avstånd betrakta arbetet.

- Ibland blir det ju fel men det är bara nyttigt.
Men jag kan inte låta bli att märka att hon håller ett vakande öga på sina skyddslingar. Full av energi far hon runt och smakar lite sås här, rör i en smet där och ger ett gott råd till den som behöver.

- Har vi någon färsk dragon? undrar Louise .
- Jag bara skojade, fnissar Louise.
- Jag trodde väl det , vi är väl inte på Jamaica nu, här är det dill och persilja som gäller!

Jo visst, vi är i Sverige, det är mars månad och långt kvar till dragonen kommer upp i det egna kryddlandet. Och på Axelvold är det ju svensk husmanskost och svenska råvaror som gäller.

Louise är uppväxt på en gård i Fleninge utanför Helsingborg, men har även bott i Frankrike och Schweiz. Hon är väldigt intresserad av matkulturer i andra länder, men vill först och främst lära sig laga traditionell svensk mat.

- Jag tycker det är kul att kunna bevara det gamla och jag ser utbildningen här som en jättebra grund, säger Louise. Vi är ju här under alla fyra årstiderna och får lära oss att ta vara på varje säsongs råvaror. Sylta, safta och så där.

På hösten till exempel brukar man ha skördefest. Varje elev blir tilldelad var sin råvara att arbeta med och utnyttja på mesta och bästa sätt.

- Det är så roligt att se vad de kan hitta på, säger Lisbet. Man ger en liten idé och sedan blir det hur mycket som helst.

Värnandet om det ursvenska traditionella avspeglas också i ämnet textilkunskap, där eleverna jobbar med bland annat lin och ull. Eleverna bereder materialen själva, vilket bland annat innebär att klippa får och skörda lin ute på åkern.

Gammeldags? Javisst! Men i en tidsålder som skenat genom datoriseringen, mot en virtuell verklighet, känns ordet gammeldags väldigt sunt. Och visst finns det väl utrymme för hantverk och husmanskost även i framtiden?

Vi använder kakor (cookies) för att hemsidan skall fungera.

Genom att besöka vår webbplats accepterar du ”användandet av kakor”. Läs mer

Jag förstår

DiningDevelopments webbplats använder små textfiler, så kallade cookies, för att underlätta ditt surfande på sidan.

De används framför allt för att förbättra upplevelsen. Det kan exempelvis handla om att val du gör på vår webbplats sparas.

2.jpg

 

DiningDevelopment lyfter den offentliga måltiden i Riksdagen

 

riksdagen

Se filmen om vårt initiativ till politisk blocköverskridande dialog om MÅLTIDEN – som resurs i vård, omsorg och skola.

 

Se filmen! 

Offentlig VS Privat måltidssektor, vad kan vi lära och inspireras av?

diningdevilopment film

Se intervjun med Inger Stiltjestrand Svensson och krögaren Per Dahlberg på Restaurang GASTRO i Helsingborg i en diskussion om idéer och möjligheter till utveckling

 

Se filmen!